Pennan - rapporter och kritik

EN BLOGG OM SAMHÄLLSEKONOMI

På den här sidan skriver jag om diverse samhällsekonomiska händelser, nyheter och ståndpunkter: politiska idéer eller ideologiska föreställningar om ekonomi granskas, kritiseras och mera sällan ges beröm.

Bonusar och korruption i Sverige!

SIDA:s inkompetens!

Riksbankens ekonomipris platsar inte på Nobeldagen!

Ekonomiska kriser i framtiden

Lön och pension

Skatter och bidrag

Klimatbluff

Maila dina synpunkter

Till politiska sidan

Första sidan

SIDA, mikrolån och inkompetensen

Återigen avslöjas inkompetensen bakom den svenska biståndspolitiken. Programmet "Uppdrag granskning" har visat hur katastrofalt uselt SIDA sköter sin uppgift med skattebetalarnas pengar. Läs info på
Wikipedia.
Till råga på allt skyller okunniga tjänstemän på SIDA på inflation och höga räntor i länder som t.ex. Bangladesh och Mexico och försvarar utbetalningar av hundratals miljoner till Muhammad Yunus och Grameen Bank i Bangladesh. En hög ränta för fattiga i Bangladesh - från 30 till 100 procent (!) - innebär att de måste betala ränta och amorteringar varje vecka. De svenska regeringarnas inblandning i dessa exempellösa skandalaffärer borde granskas ytterligare och inblandade personer borde utkrävas ansvar. Den här sortens lättsinniga användning av skattepengar känner säkert inte många till, och tack vare programmet "Uppdrag granskning" har det blivit uppdagat. Utmärkt!

Men det är inte särskilt många som känner till vad en hög ränta för med sig: En marknadsränta som överstiger 4,166 procent medför att tiden för räntan löper snabbare än dygnets 24 timmar. I Bangladesh måste ränta och amorteringar betalas veckovis! Det betyder i princip att räntan närmar sig 100 procent! Det står helt klart att Sveriges regering inte har folkets uppdrag att stödja den här sortens "biståndsverksamhet". Muhammad Yunus och Grameen Bank är ett förfärligt exempel på vad jag kallar Mugabe-effekten: biståndet hamnar i fickorna hos enskilda personer. Och Muhammad Yunus och Grameen Bank kräver dessutom ockerräntor för att låna ut svenska skattebetalares pengar! Det är ju sjukt!

Den som är intresserad av den teoretiska bakgrunden till räntans tidsaspekter kan läsa om det på ekonomisidan.

2010-10-13

Ekonomipriset platsar inte på Nobeldagen!

Det är kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som sköter nomineringar och val av pristagare. År 2010 går priset till tre ekonomer som har utmärkt sig med sök- och matchningsteori på arbetsmarknaden. Antalet matchningar ges av funktionen m_t = M(μ_t,v_t). Den grundläggande motiveringen:

"Pristagarnas modeller hjälper oss att förstå hur arbetslöshet, lediga jobb och löner påverkas av regelverk och ekonomisk politik. Det kan gälla ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen eller reglerna kring nyrekrytering och uppsägning av arbetskraft. En slutsats är att en mer generös ersättning vid arbetslöshet leder till högre arbetslöshet och längre söktider".

Som vanligt kastar ekonomerna upp ett stort antal bollar i luften och försöker jonglera med alla på en gång. Ekonomisk teoribildning håller överhuvud inte måttet som exakt vetenskap, vilket också har att göra med att ekonomiska hypoteser inte går att falsifiera. Slutsatsen, som framgår av kommitténs motivering, går häpnadsväckande långt i ett ideologiskt perspektiv, och är omöjlig att kontrollera annat än i efterhand. Själva tanken att "generös ersättning vid arbetslöshet leder till högre arbetslöshet och längre söktider" är helt enkelt påståenden, som snarast visar den ideologiska hemvisten hos "teoretikern". Priset avslöjar även den ideologiska referensramen hos Riksbankens kommitté, vilket är i högsta grad beklagansvärt.

Läs mer om:
priser och arbetsmarknad
Ekonomisk systemtid.
Nobelfamiljen tar avstånd från ekonomipriset

Framtida ekonomiska kriser

USA:s senaste presidenter har gjort det: delat ut gigantiska ekonomiska superinjektioner. Bush Spenderade mer än alla presidenter före honom och Obama går i samma fotspår. Kriserna i Europa har fått euroländerna att spendera ofantliga 7000 miljarder för att få Europa på fötterna igen. Problemen bakom kriserna är egentligen inte knutet till ett bidragssystem utan snarare att gigantiska summor har i princip gått upp i rök, försnillats eller vad man nu föredrar att kalla detta enorma resursslöseri i t.ex Grekland. Flera amerikanska ekonomer menar att det ligger en jättelik ekonomisk kris och lurar i framtiden. Förr eller senare kommer den ekonomiska superstimulansbubblan att spricka.

Lön och pension

2009-12-25

Hur höga löner ska politiker, höga tjänstemän som generaldirektörer och chefer på pensionsinstitut ha? Kan vi som vanliga medborgare acceptera att deras månadslöner är nästan lika med en vanlig arbetares hela årslön? Låt oss göra en kort beraäkning över 5 år med en ränta på 3 procent. Om en arbetare tjänar t.ex 300 000/år så har han totalt skrapat ihop 1,5 milj på sitt arbete, medan en generaldirektör med en lön på 2 milj har skrapat ihop 10 milj på fem år. Generaldirektören har 6.667 ggr så hög lön jämfört med en vanlig arbetares lön. Tar vi med räntan i beräkningen så har arbetaren lyckats skrapa ihop 1,74 milj medan generaldirektören har kammat hem 11.6 milj. Den totala inkomsten för generaldirektören har således ökat med motsvarande 5 årslöner för en arbetare. Det här enkla räkneexemplet visar på hur - milt uttryckt - barockt det kan bli med stora löneskillnader. Och det är ju helt otroligt att väljarna (=medborgarna) tycks ha accepterat den här utvecklingen. Med stora löneskillnader i samhället får vi automatiskt en ökad ekonomisk och social ojämlikhet om man bara ser till det enklare linjära förhållandet i löneskillnaderna. Men så enkelt är det ju inte: högre ämbetsmän och politiker hade en löneökning på 6.3 % från 2007 till 2008 medan en grundskollärare hade en löneökning på 3.8 procent (i samma åldersgrupp). Med andra ord - löneskillnaderna accellererar. Ju högre upp bland ämbetsmän, politiker och vd:ar man kommer desto större blir naturligtvis skillnaderna. från 2004 till 2008 ökade högre ämbetsmän och politiker i åldersgruppen 35-44 år sin lön med i runda slängar 28 000 (kolla scb) medan kassapersonal ökade lönen med 2000 - dvs ämbetsmän och politiker hade 14 ggr så kraftig löneutveckling.!! Det här förhållandet är naturligvis helt åt h-e. Hur kan det gå så långt att vi stillatigande godtar den här utvecklingen? Och hur illa är det ställt med våra politikers ambitioner? Ser de först till sin egen vinning innan de tänker på andras välfärd? En stor del av deras löner äter upp välfärden för det stora folkflertalet. Det är inte bara fråga om resursslöseri, det kan på sikt även urholka demokratin.

Skatter och bidrag

Enligt regeringens politik har en minskad skatt på företag och förmögenheter en mer positiv inverkan på samhällets ekonomi än om man skulle använda samma resurser på enskilda personer som pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna m fl.

Regeringens politik kan man lätt förvisa till ren vidskepelse, hur gärna man än vill tro på den:
Enligt dynamikens andra lag gäller att en given kraft påverkar en tung kropp mindre än en lättare - det är mycket lättare att få en cykel att rulla än en tung lastbil. Dvs - en given mängd resurser har större påverkan om den inriktas på enskilda individer (och företag/verksamheter med små resurser, t.ex enskilda bolag) än om samma resursmängdmängd inriktas på (stora) företag och (personer och företag med) förmögenheter! Detta faktum förklarar också varför gammal keynesiansk ekonomi varit så framgångsrik.

Det är därför fullkomligt meningslöst att ifrågasätta enskilda individers vilja att arbeta och på så sätt delta i utvecklingen av välfärden. Även om det antas förekomma så är det också försumbart, eftersom det stora flertalet gör allt de kan för att arbeta och delta i uppbyggnaden av välfärden. Vidare kan man också anta att företag och enskilda med stor förmögenhet har större resurser för att utnyttja möjligheterna till missbruk. Varje år hör vi ju talas om företag och personer som ägnar sig åt skatteflykt för att rädda sina förmögenheter. En vanlig arbetare har helt enkelt ingen förmögenhet som gör det värt att ägna sig åt missbruk i det avseendet - och än mer gäller det individer som lever på en sjukpension eller arbetslöshetskassa.

Slutligen: Resurser som går till lågavlönade, arbetslösa, sjukskrivna och alla pensionärer, som har begränsade resurser, går strängt taget tillbaka till samhället direkt genom deras ökade välfärd och välbefinnande. Härigenom kan man också på goda grunder anta att tillväxten liksom välfärden ökar! Det torde heller inte vara svårt att visa det teoretiskt med en matematisk tillväxtmodell .

2011-04-02

Apropå höjda skatter

Det råder närmast fullständig enighet mot en höjning av skatter för höginkomsttagare. Varför skulle det vara så fel - det har jag svårt att inse. Personer med orimligt höga löner och därmed stor förmögenhet, borde faktiskt betala väsentligt högre skatt av den anledningen att deras förmögenhet är investerad i aktier, fastigheter etc och därvid utnyttjar de även indirekt en väsentligt större andel av den offentliga servicen i form av skola, vård, omsorg samt samhällets infrastruktur.

2011-04-03

Bonussystem - korruption

Vattenfallschefer får dela på 90 miljoner efter ett par års arbete! Vart är vi på väg? Svenska statsägda företag delar ut bonusar till höger och vänster med svenska medborgares och skattebetalares pengar! Kan det verkligen vara i enlighet med svensk lag? I så fall är det riksdagens uppgift att stifta lagar mot denna dolda korruption! 90 miljoner motsvarar 400-500 arbetstillfällen för lågavlönade eller ännu fler lärlingsplatser! En uppmaning till alla riksdagens ledmöter: Sluta prata ekonomisk smörja och gör rätt för era arvoden och stoppa bonus- och korruptionssystemen!

Klimatsmart eller klimatbluff

2009-12-22

Klimatbluffen har en ekonomisk slagsida som jag återkommer till

Vad betyder klimatsmart? Vem är det som är smart och varför är det smart? Klimatfrågan skapar engagemang som gränsar till ett slags religiös tro och övertygelse. Värdeladdade ord och begrepp används i media på ett sätt som om de verkligen hade med vetenskap att göra. Det är inte heller förvånande att journalister i TV och andra media saknar en naturvetenskaplig bildning då utbildningssystemets utveckling de senaste 40 åren i hög grad styrts av i och för sig välmenta politiska väreringar och ambitioner. Det är det politiska systemets baksida: i en demokrati vinner lätt populistiska tankegångar. I klimatfrågan är det alldeles tydligtatt engagemang och tro går före kunskap. Och det är ju knappast särskilt smart. Politiker inom det borgerliga blocket liksom politiker inom vänstern och miljörörelsen omfamnar varandra i klimatfrågan. Reinfeldt stundtals överträffar miljöpartiets Maria Wetterstrand (och vänstern) i budgivningen om klimatet. Hur mycket kraft och energi för att inte tala om pengar slösas inte bort på än den ena än den andra vimsiga klimatsatsningen? Det är helt enkelt skandalöst att politiker inte ens försöker skaffa sig kunskap om den vetenskapliga debatten i klimatfrågan. Samtidigt framhåller regeringsalliansen betydelsen av kunskap i matematik och naturvetenskapliga ämnen i skolan - kanhända känner de att dom själva har blivit drabbade av bristerna i utbildningssystemet?

Litteraturförslag till politiker

2009-12-26
Förslag på litteratur till politiker: The Real Global Warming Disaster, förf: Christopher Booker. En introduktion till debatten om klimatförändringar under de senaste 30 åren: "far and away the most costly set of measures that any group of politicians has ever proposed in the history of the world – measures so destructive that even if only half of them were implemented, they would take us back to the dark ages."

Läs vidare:
Klimatkatastrofen
Gösta Walin: klimatbluffen redan på 70-talet
IVA-seminarium om bluffen
Se TV8 Klimatkritik

I TV8-programmet bör man vara uppmärksam på agronom Mikael Karlssons stoltserande med sin doktorexamen. Det bör tilläggas att i agronomutbildningen ingår 5hp matematik (motsv gymnasiematte D + +!). I Sverige har vi en uppsjö av docenter och professorer utan någon som helst matematik och vetenskapsteori värd namnet i sin examen! Jag har själv doktorandutbildning i Statsvetenskap (och 60 hp i matematik) så jag tror jag vet vad jag talar om; docenter och professorer i samhällsvetenskapliga ämnen hamnar därför ofta i knä på politiker och karriarlystna höga ämbetsmän! Tyvärr! En enkel introduktion till den vetenskapstoretiska problematiken får man om man t.ex läser de inledande kapitlen i Einsteins lilla bok "The meaning of Relativity" eller varför inte plöja igenom några kapitel om matematik och fysik i kunskapsböckerna i Sigma. De är verkligen läsvärda fortfarande - artiklarna är dessutom skrivna av 1900-talets största vetenskapsmän!